13.00 imorgon smäller det. Då kommer Peter Englund att kliva ut i Börssalen och berätta vem som får årets Nobelpris i litteratur. Som vanligt spekuleras det högt och lågt om vem som blir årets pristagare och bland de vanliga rösterna om Joyce Carol Oates och Philip Roth, så har flera asiatiska författare seglat upp som favoriter. För tillfället har den japanske författaren Haruki Murakami högst odds bland vadslagningsfirmorna. Ni undrar vem det är? Det gör jag också, måste jag tyvärr erkänna.
Efter lite efterforskningar får jag reda på att han är en av Japans mest populära och samtida författare och översättare, med en västerländsk berättarstil och vars verk ofta har en musikrelaterad tematik med inslag av surrealism och övernaturlighet. Tydligen räknas hans verk även till fantasy och science fiction - genrerna och har inspirerat en yngre japansk författargeneration inom dessa genrer.
Allt eftersom jag läser om Murakami inser jag att jag faktiskt hört talas om hans böcker, men aldrig riktigt kopplat hans namn till dem och inte heller fått ett sug att läsa dem. Så här i efterhand verkar det lite konstigt, eftersom jag verkligen borde dras till böcker med titlar som Norwegian Wood och Fågeln som vrider upp världen. Det är spännande titlar och det verkar vara intressanta böcker och ändå har de gått mig förbi.
På något sätt är detta symtomatiskt för den europeiska litteratursynen, eller snarare den europeiska litteraturläran. Böcker och författare från länder utanför Europa och/eller den engelskspråkiga världen får helt enkelt inte samma uppmärksamhet och det är synd eftersom jag tror att man går miste om en stor litteraturskatt genom att ignorera verk från till exempel Asien och Sydamerika. Vi är lite bättre på att uppmärksamma afrikanska författare, men bara lite.
Visst, ibland handlar det ofta om att det inte översätts tillräckligt mycket, tillräckligt bra och tillräckligt fort för att dessa böcker ska nå vårt medvetande. Men detta är en klen ursäkt, eftersom det trots allt ändå finns bra översättare och takten som asiatiska och sydamerikanska författare översätts med har ökat betydligt. En annan lika klen ursäkt är kulturella barriärer. Det finns ingen anledning till att man inte kan ta till sig en berättelse bara för att författaren har en annan kulturell bakgrund än du som läsare. Berättelsen är universell, uråldrig och når över alla gränser. Nej, jag tror att det handlar om en bekvämlighet och en ovilja att röra sig utanför den litterära plattform som man har byggt upp. Jag själv kan anklagas för detta och den insikten gör mig bedrövad och skamsen och jag vill genast slita av mig mina eurocentriska glasögon och ta på mig mina världsliga. Dålig marknadsföring från förlagen tror jag också är en del av problemet; det läggs inte tillräckligt med krut på att lyfta fram litteratur från till exempel Asien.
Tar jag mig en titt i min bokhylla kommer jag snabbt fram till hur väldigt eurocentrerad min litteratursmak är och inte nog med det, hur väldigt mansdominerad den är. Var är alla kvinnliga författare? Skäms på mig rent ut sagt. Det är uppenbarligen dags för en förändring av mina läsvanor. Men hur? Hur förändrar man ett beteende som sitter i ryggraden vid det här laget? Jag är så van vid att välja en viss sorts litteratur och en viss sorts författare att det nog kommer att ta ett tag innan jag får in de här andra vanorna. Det är inte så att jag tänker förkasta mina vanliga val helt, men tänk vilka läsupplevelser jag skulle kunna få om jag tar mig tid att undersöka utbudet av författare i bokhandeln. Tänk vilka kunskaper och insikter jag kan få mig till livs bara genom att börja tänka annorlunda. Det gör mig upplyft och inspirerad och nästa bok jag läser ska vara ett verk som går utanför mina vanliga litterära ramar.
Så vem får Nobelpriset i litteratur i år då? Det är för det mesta svårt att förutsäga, men jag hoppas verkligen på en icke-europé och en icke-engelskspråkig författare. Jag tror inte på den syriska poeten Adonis, eftersom det var en poet som prisades förra året. Jag tror inte på Bob Dylan och jag tror inte att Joyce Carol Oates eller Philip Roth får det i år heller. Jag tror det blir en asiat eller en afrikan. Det får gärna vara en kvinna, då det bara är tolv pristagare som varit kvinnor sedan priset började delas ut. Imorgon klockan 13.00 får vi veta vem det blir, den 108:e personen som får Nobelpriset i Litteratur. Spännande värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar